Alltså jag måste bara.. igen.
Det är SÅ kul att titta tillnbaka på mina första blogginlägg. Det syns lite suddigt på första bilden men det ser ju i ärlighetens namn FÖR JÄVLIGT ut, och då var det inte ens illa. Kommer ihåg att jag var mycket värre innan jag tog före-bilderna. Bilderna är 1. Före 2. under tiden 3. nu.
Jag är så innerligt tacksam för den här medicinen!

s    

Dagens face. Min mobil har gått sönder så den funkar.. KNAPPT. Så är lite svårt med bilder och så, får se hur länge den orkar hålla igång :)

Jag lovade ju er att uppdatera om hur det gick med blutsaften. Har snart druckit en hel flaska. Jag är fortfarande VÄLDIGT trött. Men! Jag har inte känt mig yr eller andfådd på ett tag, så jag tror den hjälper. Tröttheten kanske beror på någonting annat.

Det var typ det jag hade att säga idag. Inga förändringar, inga nya finnar, allt är bra! :)

Hoppas det går bra för er med!

Heej allihop!
Jag vill börja med att be om ursäkt till er som följer min blogg för dålig uppdatering. Jag vet själv hur tråkigt det är att följa en blogg som aldrig uppdaterar. Jag kan inte mer än att lova att FÖRSÖKA bättra mig. Grejen är att det var så roligt och spännande i början då huden förändrades så mycket hela tiden, men just nu händer inte så mycket NYTT (samma gamla vanliga, torr ibland osv) så känner inte att jag har så mycket att blogga om. Har ni några tips får ni gärna hojta till!

Hur ser det ut i dagsläget då? Sedan jag skrev att aknedjävulen skrattar åt mig, haha.
Så här såg det ut för några dagar sedan:

På bilderna ovan tycker jag att jag fått ett helt fantastiskt resultat.

Men så hände någonting, jag fick en stor och flera små finnar igen. Suck. Tur att jag har en hel låda med medicin kvar innnan medicineringen avslutas! Självklart kommer jag inte avsluta kuren om jag inte är helt bra, men det hoppas jag att jag är om en månad! Håll tummarna!

Idag ser jag ut såhär: (i dåligt ljus)

Man kan se att jag har lite märken efter de nya finnarna jag fick och det ser värre ut i bättre ljus.

Idag satt jag mig på balkongen och solade en stund, högst 30 minuter. Det var sååå skönt och solen gör mig så himla glad! Jag hade ingen solskyddsfaktor och det som hände var att jag blev väldigt rödflammig men det gick bort på en gång jag kom in. Men det var också eftermiddagssol. Ska se hur det går att sitta i solen på dagen någon dag.

Det jag hatar allra mest med medicinen over all är läpparna. Jag ser just nu ut som jokern i batman med sår långt upp på sidorna av munnen och jag lovar er, INGET fungerar på mig. Inte vanligt lypsyl, inte Carmex, inte Locobase, inte niveas läppcerat och inte vaselin. Det känns som att min mun kommer vara förstörd för alltid efter den här medicineringen. Men som jag sagt förut, ALLA biverkningar jag haft är värt det om det blir bra i slutändan. OM det blir bra. När jag fick de här sista finnarna kände jag bara att jag nog är en sån där person som medicinen inte fungerar på, som kommer leva med detta resten av mitt liv. Vi får väl se helt enkelt!

Humöret då?
Det svajar, jag är fortfarande inte gamla vanliga jag. Men jag vet ej fan om det har med medicinen att göra faktiskt, det är nog mycket annat runt omkring som gör det.

Hoppas ni alla mår bra! Puss på er

Det är någon som sitter nere i akne-helvetet och skrattar så tårarna rinner åt mig just nu. Det har kommit såå mycket nya finnar, på både höger och VÄNSTER sida. Vad hände där? Vänster sida har jag inte haft en finne på sen jag började kuren typ. Finns någon som INTE vill att jag ska bli kvitt medicinen. Ska gå till skolan och hålla föredrag nu, det blir kul! Jag är inte bitter!

   
Jag trodde ALDRIG jag skulle känna mig så glad med en så stor, ömmande och blå finne på kinden, haha. Men det är jag, för hör här:

Idag var jag på återbesök hos läkaren. Proverna såg bra ut. Ansiktet såg bra ut, förutom finnen på kinden. Hon var besviken på att jag bar smink och sa åt mig att det täcker igen porerna och jada jada. Men jag kommer så länge jag har alla ärr att sminka över mitt ansikte, så är det bara. Sedan sa hon:
"Nej men det här ser bra ut tycker jag! ät tabletterna 1 månad till sedan får du sluta."
och så skrev hon ut en kräm som jag skulle smörja in mig med mig 2 gånger i veckan innan läggags efter avslutad kur.

FÖRSTÅR NI HUR GLAD JAG ÄR?! Avsluta min kur TVÅ MÅNADER innan jag trodde jag skulle få avsluta den. Det betyder att jag får SOLA! Det betyder att jag får dricka vin! Det betyder att jag slipper de här djävulskt torra läpparna snart och mina smärtande mungipor, mina exem på händerna och kroppsvärken. Aaaaah, jag ville bara gråta av lycka! Skuttade ut till bilen efter dagens besök. Helt underbar känsla verkligen.

Nu håller jag verkligen alla mina tummar och tår för att den här finnen går bort inom den här månaden och att jag inte får några fler så att det bara fortsätter bli bättre sedan. Tänk om jag blir finnfri nu? Helt finnfri! Resten av mitt liv?! Det är FÖR bra för att vara sant! Vilken LÄTT resa. Tänk om jag gått på den här medicinen endast 4 månader och slipper det här helvetet sedan för resten av mitt liv! Jag vet att jag hoppas på alldelles för mycket, men som jag skrivit tidigare, det värsta som kan hända är att jag är lite glad i onödan :D

Jag har fortfarande en hel månad kvar men jag vill bara säga detta:
TVEKA inte! KÖR! Ta medicinen. Jag har klagat, men jag har klagat på småsaker. Allt ont som den här medicinen fört med sig är verkligen bara värt det. Verkligen! 4 månader med lite torrhet, kroppsvärk, blodbrist, lite depp och sedan är man finnfri! Det klarar vem som helst!

hahaha vilken helvändning det blev på mitt humör. Jag är så glad.
Lyckats få till lite skolarbeten och så vidare idag och skaffat jobb där jag får vikariera och nu detta. Det känns som allt är bra nu. HURRA.

 
Heej på er! Gud vad fort tiden går! Redan dag 72, det är ganska många dagar med en sån är medicin det! :) Tänkte på här om dagen också att jag varit nykter (med ett liiitet fusk en gång) ganska länge nu, och det har inte känts så tråkigt alls faktiskt! Fast idag sa jag till en kompis att jag måste följa med ut någon dag för att få träffa folk. Hon tyckte att det var helt otroligt att jag hållt mig "hemma" så länge, hon skulle klättra på väggarna av rastlöshet. Jag har faktiskt inte känt att jag behöver gå ut, har trivts ganska bra med att lägga mig i tid och att gå upp i tid och göra en god frukost och träna på morgonen. Umgås med folk på dagarna och sedan mysa hemma eller med någon annan vän som inte är ute på kvällarna. Men nu är till och med jag som trivs väldigt bra i mitt eget sällskap lite rastlös. Jag måste se lite nytt folk verkligen!

Till aknen: Jag har fått EN ny finne. En liten men som står ut och ser typ blå ut när jag sminkar den. Men vet ni vad? Den rör mig inte i ryggen om det bara är den! Jag är så otroligt glad för den hyn jag fått idag att en liten finne inte gör så mycket. Vilken känsla! Mycket ärr har jag fortfarande kvar och håller tummarna för att de går bort tillslut också!

Humöret då? Jag har ju varit lite deppig. Jag är bra på att jobba mig upp från deppighet och jag mår mycket bättre. Men jag är fortfarnde inte "gamla vanliga jag". Jag känner mig väldigt lätt låg och irriterad och idag har varit en sådan dag. Trött och uppgiven typ. Dessutom har jag en vän jag är lite besviken på så det tynger en ju ännu mer.

MEN, sedan kom min pappa på besök som jobbar här i närheten just nu och jag känner mig som en helt ny människa! Det är precis som när jag åker hem och laddar batterierna fast nu kom "hem" till mig istället haha. Han överraskade också med att betala ett nytt gymkort till mig då jag inte har råd som den fattiga student jag är - vilket också tyng mig REJÄLT att det går ut om några dagar, så jag blev överlycklig! Har verkligen lärt mig att ÄLSKA de träningspass jag går på och nu är jag ännu mer motiverad att komma i form!

En tanke som jag fick under min deppiga period idag kom när jag tittade mig i spegeln och inte ville gå till ICA. En ytterligare anledning till att man säkert kan känna sig deprimerad när man äter medicinen. Jag tittade mig i spegeln och tänkte: "Nej usch hur jag ser ut! Jag vill inte gå ut och visa mig någonstans!" Jag fick en känsla per automatik att jag måste sminka över finnarna och så vidare. Men när jag tog en närmre titt i spegeln var där ju inga finnar som var tvugna att täckas över. Det var ju inget som helst fel i mitt ansikte över huvud taget. "Det är såhär jag ser ut, och det här går inte att ändra på". Att man känt sig ful i alla år på grund av finnarna och när de väl går bort känner man sig lika ful iallafall och det finns inget man kan göra åt det. Det finns ingen mirakelmedicin som kan göra något åt mitt utseende.
Man kanske kan känna sig deppig för att när man väl fått bort de där finnarna med den här mirakelmedicinen fortfarande känner sig lika ful? Att det där lyckoruset som man trodde skulle komma när finnarna försvann kanske aldrig kommer, för man känner sig inte nöjd i grund och botten ändå? Med eller utan finnar.

Det var en liten men rejäl svacka. Sedan tog jag mig i kragen och gick till ica ändå. Nu känner jag mig fin igen. Att vara nöjd med sitt utseend hänger mycket ihop med hur man mår över huvud taget tror jag. Är man glad är man nöjd, mår man dåligt är man mindre nöjd.

Jag vet inte vart jag ville komma med det här. Men det var min lägesrapport iaf både angående aknen och humöret. Nu är jag GLAD och har EN finne och skiter fullständigt i den!

Har fått exem på händerna igen också som svider något otroligt. Men det gör inget,
Jo, en sak till. Har köpt blutsaft för blod (järn) brist. Uppdaterar er om jag känner mig piggare och mindre yr med hjälp av den sen.

Ursäkta flummigt inöägg.. Nu är jag skittrött! Puss

Heeej!
Titta!Titta så bra det ser ut nu! Hoppas det håller i sig!
Dessa bilder är tagna på både min högra och vänstra kind. Det ser inte EXAKT lika bra ut i verkligheten som bilderna tagna i detta ljus, ska ta bättre bilder i morgon i badrumsbelysning, men jag var bara tvungen att lägga upp dessa idag. Ingen "aktiv" finne, bara märken. SÅ himla glad.

Träningen går bra också och jag har inte lika ont i kroppen längre! Hallelulja.

Jag undrar så mycket om det har med att jag fick olika mediciner att göra eller om det bara är slumpen.

Ett kort inlägg, nu säger jag god natt! Puss

Hej! Härligt att det är 1:a April. Nu känns det som att våren är här på riktigt och att sommaren inte är så djävulskt långt borta. Idag har jag ätit lunch på uteservering med ett gäng tjejer i solen och det var helt underbart. Kändes skönt att komma tillbaka till skolan och träffa alla igen och det känns som att tentan gick bättre än jag trodde trots att jag pluggat så dåligt.

En stund under eftermiddagen kändes det som om världen var på väg att gå under igen. Små, små saker blir så himla stora just nu. Jag är otroligt känslig. Jag kan inte hjälpa att undra om deppigheten hänger ihop med medicinen eftersom det står med på biverkningarna. Under kvällen har det känts hyfsat iallafall.

Mitt ansikte känns bättre. Nu har jag återigen bara massa små sår och röda fläckar. De flagnar och jag kan verkligen inte låta bli att riva bort det torra, vill att mitt ansikte ska vara "jämnt" och lent. Det är antingen torkade skorpor eller röda fläckar.. pest eller kolera. Jag antar att jag kommer förstöra mitt ansikte under den här perioden med medicinen.

Annars har jag inget nytt att rapportera om, Ont här och där osv.

God natt och trevlig helg!