Jag får der inte att synas speciellt bra på bilden. Men idag fick jag MASSA små röda prickar på mina händer, som någon form av torrexem. Ni kan inte ana hur mycket det sved att smörja in dem. (Okej, ni som har eksem i vanlga fall kanske har en aning, haha) 

Så här ser min hy ut precis just nu. Nytvättad och nyinsmord. Den extra röda grejen på ena kinden är ingen ny finne, utan ett sår som jag kliat på som blivit rött. Så inga nya finnar! Halleluja.

Det var så roligt att komma tillbaka till skolan efter ett ganska långt upphåll - ca 2 veckor. Det har hunnit hända en hel del sedan mina kompisar såg mig sist. Jag blev så glad när jag fick höra även från dem, som jag fortfarande inte känner så väl att jag såg så fin ut i hyn. Det värmde verkligen att höra att det inte är bara jag som ser skillnad.
För ärligt talat, en vanlig människa som ser bilderna ovan skulle tycka att de ser hemska ut, medan jag som levt med akne så länge tycker att jag fått fantastiska resultat. Som en kompis sa:
" Du har blivit så fin i hyn, det syns verkligen att det blivit bättre" Jag var ju snabb med att svara: " Ja men det är ju massa röda ärr osv som syns fortfarande" och hon fortsatte: "Ja men förut syndes det liksom att du hade som knottror, massa saker som stack ut typ, nu ser du så slät och fin ut".  Jag blir så glad när människor som jag inte kännt alls länge är så snälla och säger såna saker till mig, jag tror inte de anar hur mycket det betyder.

Lite uppdatering om läget annars. I måndags (igår alltså) gick jag min första skoldag på lite över 2 veckor som sagt. Första dagen på de veckorna jag inte haft alla mina produkter i närheten. Gick i skolan en lång dag för att sedan göra massa annat fram tills kvällen utan att komma hem. Redan efter halva skoldagen hade halva mitt ansikte börjat flagna och mina ögon var knallröda. På kvällningen förbannade jag mig själv och sa att jag ALDRIG någonsin mer ska lämna lägenheten och glömma lepsyl. Alltså ni skulle sett mina läppar, har aldrig varit med om något liknande, kunde knappt prata i slutet av dagen för de var så torra och gjorde så ont, och det ser ut som jag har något konstigt tvångsbeteende när jag slickar mig om läpparna hela tiden, haha. Jag har även märkt att jag är lätt röd i ansiktet hela tiden. Jag ser inte riktigt normal ut någonstans alltså, vita flagor i ansiktet, knallröda ögon och rödflammande kinder och näsa. FIn tjej. Meeen, det är värt det.

Jag har för mig att de andra bloggarna jag läst har börjat med att äta 30 mg roaccutan och sedan fått höja dosen till 40 och sedan 60 osv. Men jag upptäckte att det står 20mg på mina tabletter och jag äter 3 om dagen, så då borde det ju bli 60 mg. (mattesnillet.) Då kanske jag inte får höja min dos när jag träffar läkaren? Ska kolla med dem.
Är för övrigt sjukt nervös inför läkarbesöket plötsligt. Jag är SÅ rädd att proverna ska visa något fel. Inte för att jag är rädd för levern inte, nejdå, här oroar jag mig för att jag ska vara tvungen att sluta äta tabletterna och få lov att gå tillbaka till mitt finniga jag. Hemska tanke! Men jag håller tummarna i 2 veckor till tills jag ska dit.

Humöret och så då?
Igår hade jag en SUPERbra dag. Idag har jag haft en låg dag. Dåligt med energi och tålamod. Är EXTREMT trött.

Nu måste jag plugga, klockan 22 på kvällen, har så bra rutiner.
God natt.

En kort sammanfattning av min första av (förhoppningsvis) sex månader med roaccutan/isotretinoin.
Jag trodde att folk som skrev på sina bloggar om biverningar de första dagarna bara inbillade sig, för så fort går det ju inte att få biverkningar. Men jo, de första dagarna kom de första biverkningarna. Det som jag märkte de första dagarna var att huden stramade, läpparna var torrare och folk började fråga om jag var trött pga mina röda ögon.
Dessutom ett sjukt kliande. MIn hårbotten började redan de första dagarna att klia något otroligt! och det fäll som mjäll när jag klide mig.. Jag tror att det började gå bort efter ca 2-3 veckor. Nu är torrheten (det som fick hårbottnen att klia) bara positivt, jag kan faktiskt gå hur länge som helst utan att tvätta håret om jag inte rör det så mycket. Ofta skitar jag ju ner håret ändå när jag råkar få hudkräm i det och så vidare, men just i hårbottnen blir inte håret lika snabbt skitigt som innan  - toppen!
Redan första veckan, och det är SANT såg jag fantastiskt resultat på min hud! Redan första veckan gick jag ut bland folk HELT utan smink, det har jag annars bara gjort utomlands med brunbränt ansikte. Jag väntade ju dock som sagt spänt på den stora uppblossningen. När den tiden kom så hade jag ännu inte fått någon uppblossning, hur underbart som helst! När jag kom hem till min hemstad sa både mamma och pappa att min hud såg helt sjukt bra ut och när jag träffade min bästa kompis såg hon också resultatet. Men ungefär där dök några nya finnar upp. DOCK, skulle jag INTE kalla det en uppblossning, bara att huden fortsatte precis som vanligt. Även om det tog hårt på mig att det dök upp finnar igen så var det ju ingenting mot vad jag förväntat mig, det var ju snarare bättre än det varit innan. Nu 1 månad in i kuren har jag en liten liten "ny" finne och resten är mina röda ärr. Det är ju faktiskt helt otroligt egentligen.
Jag har inte känt mig deprimerad. Det jag känt är att jag varit ganska trött och har svårt att stiga ur sängen, men det är ingen fara, jag är en ganska trött människa ändå. På sista tiden har även övriga kroppen blivit torr, och huden på fngrarna/händerna spricker som sagt ganska lätt, och nagelbanden är torra. De två stora problemen jag haft är min svidande, blödande näsa som lugnat ner sig nu och läppar som spricker när jag öppnar munnen för att prata på morgonen.

Annars kan jag sammanfatta det som att leva med roaccutan är lätt som en plätt (för MIG - än så länge).
Lider du av finnar, tveka inte! Och jag skulle inte säga som de andra bloggarna att du ska prova allt annat innan, jag tycker du ska säga till din läkare att du ska ha roaccutan på en gång, varför inte få det som fungerar på en gång?! MEN, se till att du får ett ordentligt läkarsamtal där ni går igenom alla biverkningar och så vidare. Var noga att ta prover så att allt ser bra ut, och OM du skulle uppleva medicinen som väldigt jobbig - prata med din läkare! Drick inte alkohol. Även om det går bra med ett glas någon gång ibland som jag sett på någon annan blogg, så är det bättre att låta bli då denna medicin redan sliter så på levern. Jag tar hellre en extra värktablett när jag har mensvärk eller är sjuk än att ta ett glas alkohol då och då. Passa på att gör tiden med medicinen en resa för hela kroppen. En ny hälsosam kropp med en fantastisk hy - en ny du. Shit , det låter verkligen som jag gör reklam för medicinen, SÅKLART finns det biverkningar och det är lite jobbigt, så LÄS biverkningarna och ta ett besilut utifrån dig själv såklart.

Jag tror jag fått med allt jag upplevt den första månaden. Annars kan ni ju läsa längre ner i bloggen där även bilder finns.

Såhär ser jag ut på mina fingrar just nu. Tycker jag smörjer och smörjer men huden spricker lite ändå.

Andra bilden är i morse, efter dusch, ansiktsskrubb och brun utan sol.

(Jag köpte en egen igår, med väldigt ljus nyans, känner att jag måste prova om det fungerar.)

När jag ser bilderna känner jag mig totalt Onöjd! Jag ser ut som en salamiskiva (röd och prickig). Jag är lite extra röd i ansiktet efter tvätt och skrubb, ni ska se mig efter duschen! Hela jag är helt knallröd! Dessutom flagnade kroppen rätt mycket när jag peelade den och smorde in den. Det här med rödheten är jag lite rädd för att den ska uppstå när jag tränar eller redovisar..

Jag ska på återbesök till läkaren nu snart i Mars någon gång. Efter 6 veckor är det ju. Jag klagar iofs väldigt mycket men tycker inte mina biverkningar är så illa, så jag ska be dem höja dosen så jag får se resultat någon gång. Jag har ju läst andra bloggar av människor som haft värre utslag än jag och fått fantastiska resultat efter en månad. Dock är väl grejen att mina utslag är väl i stort sett borta, det är nog mest ärr på bilden, och de tar väl sin lilla tid att få bort. Otålig människa.

Annars mår jag bra! Solen skiner och jag är glad, och det har faktiskt gått en månad, shit vad tiden går! De här 5 återstående månaderna swishar nog förbi! Och då räknar jag med bra hy!

Jag läste en blogg där hon som hade den kommit tillbaka efter 6 månader och trodde hon var klar, så fick hon ta tabletter i 6 månader till!! Usch, det skulle jag fan inte stå ut med, även om det som sagt inte är SÅ jobbigt, men lite sol och några glas rosé vill jag väl hinna med innan sommaren tar slut!

Dessutom var det någon som tappat sjukt mycket hår = livrädd! Jag har inte märkt det än, men höjer de dosen kanske. Hob skrev också att man inte får bleka håret? Har jag aldrig hört talas om. Jag håller just nu på att ljusa upp mitt hår igen från en mörk färg som jag haft ett tag. Jag skulle va blond till sommaren lovade frisören. Jag hoppas verkligen inte håret går av! Då dör jag.

Annars har jag ing nya biverkningar eller så att skriva om, så medicinen är absolut inte så farlig som den låter!

dessutom om man skulle få massa konstiga biverkningar osv så kan ju läkare sänka dosen och så, jag tror det går att göra så det funkar för alla. 


Haha, Jag ser på bilderna på ansiktet att jag får vara mer nogrann med att smörja in BUS jämt i fortsättningen. Men kroppen tror jag blev bra.

Idag känner jag mig faktiskt ganska fin i huden. Förutom det jag lyckas förvandla till sår i mitt ansikte så försvinner finnar ganska fort. De kommer fort och försvinner fort, så det kan ändras från morgon till kväll. Just idag har jag känt mig rätt fin. Åtminstone på den här sidan av ansiktet, haha.

Jag får ju lite smått panik nu när solen skiner. Ni har märkt efter mina inlägg att jag älskar solen, jag älskar att sola och älskar att vara brun. Men mest älskar jag känslan av solen som värmer i ansiktet, och att suga åt mig ljuset, för det gör mig så glad. Har ni hört talas om högkänsliga personer? Jag är en sån. Och på mig tar vintermörkret väldigt hårt, och när solen kommer fram blir jag lycklig ända in till själen. Helst vill jag åt varje timme som solen skiner utomhus. Det har varit underbart väder i flera dagar och jag har legat inne sjuk, men idag orkade jag ta mig ur sängen och sätta mig i solen. Jag vet att det ska vara farligt att sola när man äter roaccutan, men jag antar att Jag får testa mig fram. Jag satt ca 2 timmar i solen med smink, tror det innehåller solskyddsfaktor, men det syns på mina kinder och näsa att solen tagit för jag har blivit röd. Men det var underbart! Jag kommer inte kunna undvika solen hela våren och sommaren, så är det bara, så jag kommer testa mig fram.

Idag har varit en bra dag över huvud taget, jag har känt mig glad.

jag tänker att jag ska skriva lite om hur jag mår psykiskt också eftersom det som sagt var det jag själv var mest orolig för inför att börja med medicinen. Så idag är jag som sagt glad.

På biverkningarna står det ju även att man kan bli aggressiv. Jag har fått väldigt många små aggressiva utbrmitt sedan jag började med medicinen, men jag kan inte komma fram till om jag alltid är så eller om det blir extra när jag äter medicinen, haha. Det är inte så att jag blir läskig och arg arg, utan bara små mindre utbrott som går över direkt. 

jag har ju skrivit innan att jag åt ett par p-piller som jag mådde ganska dåligt av och fick humörsvängningar av, jag äger dem igen, så de kanske också kan vara orsaken till de små utbrotten. Jag vet att det är konstigt att jag äter dem igen men just nu tycker jag de är värt det eftersom jag både fick fler finnar och gick upp i vikt när jag slutade ta dem. Det är på riktigt svårt för mig att välja mellan att ta p-pillren och få biverkningar som humörsvängningar, oro och cystor (som jag tror beror på dem), eller att gå upp o vikt och få fler finnar. Just för tillfället tycker jag inte att jag mår dåligt av pillren, men jag kommer ihåg att jag kände mig som en mycket gladare person när jag slutade med dem.

jag läste en annan blogg idag också. Hon skrev också om det här med såren som inte läker, det verkar vara en vanlig biverkning. Har ett sår på ett finger som inte går bort och igår kliade jag på en torrfläck som också blev ett sår. Känns som jag kommer vara väldigt vacker det här halvåret..

är som vanligt uppe mitt i natten så nu ska jag sova.

Idag har jag nått dag 25 med roaccutan.
Jag har upptäckt 2 nya saker:
1. Min hud på kroppen har blivit torrare. Är alltså inte bara torr i ansiktet längre utan det har spridit sig till övriga delar. Jag har "torrfläckar" här och där och det blir lätt rivmärken när jag kliar mig någonstans. Måste försöka bli mer ordentlig med att smörja in hela kroppen.
2. Jag får mycket lättare sår. Det som syns på min arm var från början en STOR finne som jag fick ca dag 10 kanske. Jag har aldrig haft finnar på övriga kroppen, bara små prickar lite här och där som inte direkt stört mig. När jag var yngre kanske jag hade lite finnar på ryggen och så, men that´s it. En sån här på armen har jag aldrig varit med om. Jag kunde inte låta bli att klämma lite på den och det resulterade i ett sår som sitter kvar fortfarande och inte verkar vilja gå bort på länge.

Jag fick även en finne på hakan idag som jag inte kunde låta bli att pilla på och det blev snabbt som satan ett sår av den också. Det är inte precis som att jag tar i med hårdhandskarna och riktigt massakerar dem, utan jag klämmer lite lätt (ursäkte äckel-faktorn, men ni som läser den här bloggen vet hur det är. ) Jag var väl medveten om att man inte ska göra så med finnarna innan, men man vill inte gå ut med en gul eller stor finne i ansiktet, så då gör man något åt det - där av mina ärr. Men med roaccutan tror jag DEFENETIVT att det inte är någon bra idé att klämma finnar då de som sagt resulterar i sår som inte verkar vilja försvinna speciellt fort.

Annars då?
Jo jag är EXTREMT förkyld. Jag har alltid varit försiktig med att använda nässpray då jag tycker att det svider så mycket i näsan, men det är ingenting mot vad det gjorde idag. Sedan jag började med Roaccutan har min näsa som jag sagt förut blivit väldigt torr inuti, jag blöder och det svider. Jag har gått flera dagar med tok-täppt näsa men idag stod jag inte riktigt ut med att inte kunna andas normalt längre så jag tog ett sprut nässpray. AJ SOM FAN, säger jag bara. Som att hälla salt i ett sår. Nej, det gör jag inte om. Jag tackar gud för nässprayen nozoil som jag använder hela tiden för att få näsan mindre torr och svidande.

Idag testade jag att spraya ansiktet med mammas brun utan sol också.
Jag har haft just den sprayen själv några gånger då jag aldrig blir lika brun i ansiktet som på kroppen när jag solar, så den har gjort att brännan sett jämnare ut. Det kändes bättre att få lite färg, men en liten varning: När man är såpass torr i huden som jag är nu fäster den helt otroligt mycket bättre och snabbare än jag är van vid, så blev kanske liye väl mycket färg. Sedan får man passa sig om man har några speciellt torra fläckar, för där blir man brunare än där man är mindre torr = ojämt resultat.

Jag önskar att jag kunde ha börjat med den här medicinen efter en sommar så att jag hade kunnat äta den under vintern för det hade inte varit lika "krångligt".
Har aldrig känt mig så blek som nu då jag brukar vara utomlands i slutet av hösten/vintern, men inte i år.
Och jag är verkligen en sol-narkoman så så fort solen kommer fram redan nu i (snart) mars - april brukar jag passa på att sola. Så till sommaren när alla andra är bruna kommer jag nog känna mig blekast och fulast i världen.
Men som sagt, brun utan sol får nog bli min vän framöver, hur jag nu ska lyckas få det jämt över hela kroppen.. Det blir en kul utmaning, haha.

Nu måste jag sova, har vänt på dygnet när jag är sjuk och inte orkar ta mig ur sängen. Hade.

När jag var hos läkaren inför att jag skulle börja med roaccutan var jag mest rädd för att jag hört att depression var en av medicinens biverkningar. När jag frågade om det tittade hon nästan konstigt på mig, och förklarade att det inte finns några bevisade samband mellan medicinens ämnen och depression. Där emot, förklarade hon, är ju de flesta personer som lider av akne redan deprimerade när de kommer till läkaren, pga aknen. 

Jag var inte deprimerad, jag mådde bra och var glad, jag känner mig nöjd och trygg med mig själv så även om jag känner mig extremt ful ibland med finnarna betyder det inte att jag mår dåligt i övrigt. Men de här två dagarna jag haft nu har varit väldigt dåliga, jag är inte deprimerad, men det jag vill komma till är att jag kan FÖRSTÅ att personer som använt roaccutan har trott att depression har varit en biverkning av medicinen och att den därmed står med på listan av biverkningar. 

Som jag sagt förut hade jag förberett mig mentalt på att jag skulle få en stor uppblossning i början av kuren. Jag hade till och med ställt in mig på att det troligtvis skulle vara svårt för mig att gå på alla föreläsningar i skolan ett tag framöver för att jag inte skulle vilja visa mig. Jag var överlycklig att dag 10 - uppblossningsdagen som jag läst på andra bloggar om, skull sammanfalla med att jag hade sportlov och fick åka hem och gömma mig hos min familj den veckan. 

Men nu har jag som sagt bara sett en förbättring, fram tills nu, då en hel del små finnar dykt upp. Och NU mår jag skitdåligt över de dr jävla finnarna! Nu vill jag ju bara att det ska fortsätta att bli bra, precis som innan. De där nya finnarna gör mig skitarg. 

Att man inte ser resultat så fort som man hade önskat, och att man till och med kanske blir värre tror jag kan medföra att man mår väldigt dåligt. Har man inte jobbat så mycket mee sig själv som jag har, kanske man lätt faller in i en djupare depression då man tycker illa om sitt utseende och inte ser något ljus i tunneln. 

Jag vill verkligen tipsa om att ta före och efter - bilder, för hur dåligt det än känns för tillfället kan man alltid se tillbaka på alla bilder (ta va varje vecka) och se att huden är i ständig förändring och faktiskt regerar på medicinen. Lita på att du om ett halvår kommer sitta där med drömhy.

och känner du dig riktigt deprimerad, sök hjälp på en gång. Ju längre tiden går desto längre tid kommer det ta att bli frisk. 

Mina läppar efter morgonens dusch, det kanske inte ser så illa ut som det är. Men hela underläppen är n bra lös flik som jag sedan drog bort - det svider! Men kan inte låta bli att pilla bort lösa saker..

Min hy för tillfället, det se för jävligt ut!

Samma del på ansiktet i samma ljus med foundation. Min räddare i nöden, nu ser det inte så illa ut.

och med rouge -för jävligt IGEN. Det går inte att få ett jämnt och fint resultat när det är massa finnar i vägen. Kanske borde sluta me sånt. Men då ser jag sjuk ut när jag ä så blek.

jag längtar SÅ tills det är över.

ursäkta alla stavfel men skriver på mobilen och den verkar göra precis som den vill.

Idag har jag ätit medicinen i 3 veckor. Idag känns det inte okej. Egentligen ser jag ju ut som vanligt, det är ingen stor uppblossning så hela ansiktet är fyllt med nya finnar. Men jag tycker jag ser för jävlig ut. Jag är otålig nu, vill ha resultat. Jag känner mig ful, finnig och blek. Hade jag fått sola hade jag nog med största sannolikhet solat solarium nu. Men kanske får tacka medicinen, den kanske räddar mig från hudcancer. Jag funderar på att börja använda brun utan sol. Jag tycker egentligen inte om det, har flera kompisar som smetar in sig med sånt och det ser fett onaturligt ut. Men någonting måste jag göra, både finnig och blek är ingen bra kombination.

Läpparna är så torra att jag är rädd för att öppna munnen för mycket för då spricker det i mungiporna. När jag skrattar/ler spricker läpparna. Jag har väl varit lite slarvig med att smörja läpparna kanske. Jag blöder även i näsan. Inte så att det rinner, men när jag snyter mig kommer det blod. Näsan rinner mest hela tiden, det är tydligen också en biverkning. Ögonen svider och är torra så måste använda ögondroppar ganska ofta.

jaja, bara allt försvinner i slutändan kommer det i vara så jäkla värt det, har bara en dålig dag idag så allt känns jobbigt. 

Det här med alkoholen då? 

Jo den biten är faktiskt inga problem. 

Jag är en person som dricker alkohol ca 1 gång i veckan. Alltså det kan handla om ett glas vin till maten. Men festar ibland också. Festandet känner jag dock att jag vuxit ifrån för länge sen, så det är något jag mest gör för att umgås med mina vänner som tycker det är jätteroligt, det hör väl till studentlivet och de är lite yngre än mig. Då jag kände att jag saknade det lite var när mamma ville dricka cava och titta på Melodifestivalen, såna stunder tycker jag det är mysigt med ett glas, men det går egentligen lika bra med vatten. Det finns annat man kan lyxa med. Träffade även mina gamla vänner i helgen och vi åt på restaurang och skulle ta en öl, men det kändes helt okej att ta en Cola. Jag tror jag letat efter en bra anledning att sluta dricka ett tag, känns som jag mår mycket bättre utan alkohol och nu har jag en odiskuterbar anledning att säga nej. Jag var glad att jag slapp vakna dagen efter med ångest, vilket jag kan få efter 2 cider. Jag fokuserar det här halvåret på att leva hälsosamt, röra mig mer och äta mindre onyttigt och få en fin hy. Jag kommer må så bra när det här halvåret är slut. Önskar jag kunde spara pengar så jag kunde fira med en riktig solsemester så jag kan bli brun sen, haha.

tack för idag.