Hej på er! Hur mår ni? Hur går det för er med medicinen? 

Det har nu gått 1 månad och 4 dagar sedan läkaren sa att jag bara behövde äta medicinen en månad till. Där emot sa hon att jag kunde äta upp alla tabletter jag hade kvar, det är dumt om de ligger och skräpar då de är så pass farliga, så jag har räknat ut att jag slutar den 2:a Juni.
OM jag räknar ner? Jag har till och med satt upp en figur med lappar som jag drar av för varje dag som går på kylskåpet för att se det närma sig.

2:a Juni blir ett perfekt datum att sluta med medicinen. Jag har precis slutat skolan för det här läsåret och Håkan Hellström och resten av sommarlovet står framför mig. Måga saker på en gång att fira med en flaska "champagne" så att säga.

Jag har haft en väldigt dålig period. Det känns som jag haft det varje gång jag skriver på bloggen haha. Jag är som en berg och dal bana med snabbt kommande dalar och kullar.
Jag har varit så FRUKTANSVÄRT trött på den här medicinen nu, jag vill bara slänga den i soporna. Men, någon vecka till kan jag klara, när jag ändå hållt på så länge. Över 100 dagar nu ju. Jag är TRÖTT på att ha ont i kroppen, jag är TRÖTT på att vara trött, jag är TRÖTT på mina förbannade läpp-jävlar, jag är TRÖTT på mina ögon.
Jag skrev ju sist att solskydd hjälper mot läpparna, det stämmer fortfarande. MEN mungiporna?! Jag har ingen bild på det och nu håller det på att bättra sig men jag skojar inte när jag sett ut som jokern fast inte en "glad" mun utan sur, med sår som går neråt mot hakan. Det har varit som sårskorpor och jag har sett ut som en clown. Jag har smörjt och smörjt och smörjt och vaknat på natten och smörjt men ingenting har hjälpt. Tills... .:

Bildkälla: https://www.apoteket.se/produkt/eucerin-aquaphor-soothing-skin-balm-40-ml-250297/

Jag traskade ner till apoteket och sa att nu MÅSTE jag ha hjälp med det här som fungerar. Locobase fungerar inte, lepsyl fungerar inte, vaselin fungerar inte och inte krämen som sjukhuset skrivit ut. Hon rekommenderade den där krämen där uppe igår och det känns redan mycket bättre. Jag vaknade för första gången på evigheter upp och kunde röra munnen utan att mungiporna spack. Tack gode GUD.

Förutom att medicinen varit jobbig har allt annat också varit det så jag har typ helt brutit ihop. Ge mig sommarlov och rehabilitering i min hemstad tack! Magsjukan har jag också som sutiit i hela helgen och jag är ledig även idag Tisdag. Jag är TOTALT utmattad både fysiskt och psykiskt. Jag vill bara lägga av, med ALLT. Men jag vet att allt kommer kännas bättre när skolan slutar. En stress mindre. Sedan händer det massa annat runt omkring också och alla små saker har byggts upp till en stor ihopbrytning, haha.

Jaja.

Hoppas saker är bättre hos er ! :)

Heej!
UNDERBART att det är sommar! Iallafall så är det riktig sommar här hos mig i Halland.
Under förra veckan trillade några polletter ner för mig så att säga.

1. Mina stackars läppar blir brända i solen - lätt fixat med lepsyl med solskyddsfaktor 30. Vilket jäkla köp! Mina läppar är precis som ett par vanliga läppar ska vara. Jag köpte märket Malibou.
2. Som i tidigare inlägg, mina händer blir brända i solen - fixat med solkräm.
3. Mitt ansikte blir bränt i solen.... - fixat med solkräm.

Jag känner mig som en sån jävla idiot, haha! Jag har liksom inte insett att även om jag är klädd i överdragsbyxor & jacka, vinden blåser och det är kyligt ute så finns solen där ändå och tar på mig. När jag hör "du får inte sola" tänker jag automatiskt att jag inte får ligga och pressa i solstolen. Men faktum är ju att solen faktiskt tar fast man inte aktivit solar.

Den här helgen har jag spenderat i stort sett alla timmar jag kunnat i solen. 2 dagar har jag legat på stranden och solat. Inte heldagar men några timmar per dag. Första dagen var inte tanken att vi skulle sola på stranden från början så solskyddet var inte med. Det märktes fort att min hud reagerade då den blev rödflammig vilket den inte brukar bli på det här viset i vanliga fall. Var lite rädd att jag skulle bränna mig så jag behöll mina tunna brallor på och t-shirten åkte på då och då. Men det rödflammiga försvann på kvällen och det var ingen fara någonstans på kroppen. Idag smorde jag in ansiktet med faktor 20 och kroppen 10. Jag är lite röd som ni kan se, men jag tror det är sånt lite rött som det alltid blir som går bort tills i morgon.

Ansiktet är bra "finn-mässigt". Känns otroligt med all skärpmat jag har i kroppen efter denna helg haha. Det som är kvar är fortfarande ärr. En del röda ärr som ska bleka bort, sen har jag ju mina gropar. Någon som ätit ISO som läser denna bloggen och vet om de också går bort sen? Eller är man tvungen att slipa bort dem? Jag känner mig ändå nöjd. Är det bara lite gropar som är kvar i slutändan kan jag leva med det känner jag. Bara min hudton ser jämn ut i ansiktet tillslut.

Jag frågade min mamma i dagsljus hur hon tyckte att min hud såg ut eftersom jag själv känner mig så blind. Jag ser mig själv i spegeln och är oförskämt nöjd men ibland på bilder ser jag ju hur jäkla väl alla ärr och gropar syns och känner mig lite mindre nöjd. Jag sa att som jag ser mig i spegeln kan jag tänka mig att gå utan smink när jag får lite färg i ansiktet men undrar om andra som inte lidit av akne skulle tycka min hy såg okej ut. Hon sa att det ser bra ut i jämförelse såklart men att det ju syns tydligt att jag haft finnar. Jag hoppas det går bort snart. Jag kommer ändå våga gå utan smink tror jag, som det känns nu.

Humöret då?
Vet ni vad ? Jag känner mig så jävla lycklig. Helt utan anledning. Eller nej inte så, jag har ju all anledning att vara lycklig! Men det är inget speciellt som hänt. Men det är sommar, min familh har hälsat på i helgen, jag ser ljuset i tunneln av skolan, huden känns bra, jag har Håkan Hellström konserten att se fram emot. Jag har så himla goa vänner som jag gör planer med inför sommaren. Och inuti, inuti min kropp känner jag bara en sprudlande lycka! Alltså riktig lycka, i nivå med den jag kände när jag och mitt ex förlovade oss eller jag fick reda på att jag kom in på skolan. Fast som sagt, utan anledning. Känns bara som livet löser sig.

Det är så otroligt farligt att säga såna saker. Så jag måste bara..." Peppar peppar ta i trä!"

Vet ni att även om jag känner mig lyckligast i världen just nu kan jag aldrig känna det helt 100% för att jag är så himla rädd för vad som ska komma efter. Jag vet ju att jag inte kan vara lycklig hela tiden och det slår i stort sett aldrig fel, när jag känner mig som allra lyckligast händer ALLTID något som gör mig helt deprimerad. Någonting går alltid fel. Så lycka är också lika med rädsla för min del. Saker är inte bara bra, det får aldrig bara vara bra, det måste alltid hända något hemskt i större eller mindre skala tätt inpå. Men det tar vi den dagen! Nu ska jag försöka vara lycklig här hemma.

Kram på er!

Hej på er!

Sitter och har rast på min praktik.  Runt lunch händer alltid det här. Händerna är röda och svider. Jag blir alldeles varm i ansiktet och rödflammig över bröstet och hakan. Mina läppar är helt förstörda.  Fortfarande. Det är lite jobbigt nu. Solen strålar och det kanske är därför det känns som det gör i ansiktet? Det slog mig faktiskt inte förrän nu först. Jag har solat utan solskydd några gånger och här på praktiken är vi ute mest hela dagarna så det kanske är solen som gör det. Nästa praktik dag ska jag smörja in mig med solskydd så får vi se.