maroaccutan

Senaste inläggen

Av Anonym - 25 februari 2018 21:11

 

https://www.google.se/search?q=alkohol&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwjktO3_8cHZAhUKWCwKHbHHDasQ_AUICigB&biw=1536&bih=710#imgrc=8siEb6FmeOauJM: 

 

Jag kom på att det förra inlägget kanske kom lite appropå ingenting?
Jag vet inte ens om jag tagit upp det här med isotretinoin och alkohol denna kur? 

Hur som helst. De två första gångerna jag fick isotretinoin utskrivet (en gång vid 16 ich en gång för två år sedan) pratade mina läkare om alkohol som någonting helt förbjudet. Vilket var en av anledningarna till att jag när jag var 16 valde att inte börja på kuren (sunt val av en 16-åring? jag vet inte, men fester var en viktig del av umgänget då och det är en känslig tid!). Den här gången sa min läkare INGENTING om alkohol, och jag hittar det inte i medicinens bipackssedel. 


Det betyder inte att jag tänker att det är fritt fram, eftersom jag vet att det inte är speciellt bra att mixa läkemedel över huvud taget med alkohol. Men jag känner mig lite mer "chill" inför det hela den här gången. Jag googlade och hamnade på läkemedelverkets hemsida och där stod det att det är bra om man avstår helt från alkohol eller åtminstone inte dricker lika mycket som vanligt i samband med isotretinoin. Det där är ju en väldigt knäpp rekommendation tycker jag. Om jag dricker mig asfull tre dagar i veckan, betyder det att jag nu istället kan dricka mig asfull en dag i veckan istället? Jag menar såklart inte att jag gör det, men ni fattar poängen? Jag vill ha mer tydliga svar. 

På lördag ska min bästa vän ha 25-års fest och då tänkte jag ta något glas. Jag skulle dock vilja veta om jag kan ta två glas vin eller en flaska vin? 

Iallafall, förutom på Lördag så tänker jag att jag ska hålla mig nykter i 9 fall av 10.  Jag tänker att jag kommer fira min kompis ordentligt på Lördag och under resterande månader försöker jag nöja mig med ett glas i ett av 10 fall och avstår i resten. Vi får se hur jag lyckas.


Det finns många fördelar med att vara nykter och jag tycker inte att det är ett så stort problem. Jag vill inte riskera att bli sjuk på grund av att jag inte kan avstå alkohol. Därav inlägget innan, om min första nyktra utgång. Första av MÅNGA med ansdra ord.

Kollar på en dokumentär om alkoholens effekter nu som pepp inför att vara nykter haha. 

Godnatt. 

ANNONS
Av Anonym - 25 februari 2018 19:50

 


Igår hade jag första utekvällen sedan jag började äta medicinen. Drack ett glas alkoholfritt vin när vi var ute och åt, nocco på förfesten och festade med loka på krogen. Jag brukar hellre stanna hemma än att gå ut nykter, men just nu undrar jag bara - VARFÖR? Eller, det beror på vart man går, det finns nog ställen där jag inte skulle stå ut nykter. Men jag hade så himla himla roligt igår, hela natten. Jag är ju alltid orolig att vännerna ska tycka att det är jobbigt att ha med sig någon som är nykter men det var inga problem igår utan vi hade lika roligt allihop, EN kille jag pratade med undrade varför jag var nykter och tyckte kanske det var lite konstigt att jag svarade att jag inte kände för att dricka, då han ändå var tvungen att fråga om jag skulle jobba dagen efter, haha. Men annars tror jag ingen tänkte på eller brydde sig om att jag var nykter, och inte jag heller. Jag kanske ska fortsätta såhär hela livet, så slipper man taxin hem sedan också och kan ta egen bil, haha. 


MEN, jag har varit totalt jävla S L U T idag. Jag såg ändå till att sova på eftermiddagen innan jag åkte iväg igår för att jag skulle orka hela natten. Och det gjorde jag, Jag var pigg tills jag kom hem vid 4 och somnade vid 5, Men jag har seriöst inte tagit mig ur sängen idag. Jag har försökt att titta på serie, dokumentärer osv men ögonen har slagit ihop gång på gång på gång. Jag har verkligen inte kunnat hålla ögonen öppna! Fått spola tillbaka och börja om med det jag sett på hela dagen. Knappt orkat svara på meddelanden på telefonen. Det jag gjort emellanåt är att äta för att få lite energi, men det har inte fungerat. Så har mest ätit, sovit, ätit och sovit. Ja, när jag väl fick i mig något. När jag vaknade mådde jag helt illa också precis som om jag hade druckit, Har haft bakishuvudvärk också och fått knapra alvedon. På tal om alvedon, vi ska inte tala om hur jävla ONT jag har i min kropp! I fotleder, knän, höfter. Allt detta MÅSTE jag nästan skylla på medicinen? Eller vad ska jag skylla på? Jag menar jag har varit vaken halva nätterna förut och har aldrig känt såhär. Jag har varit vaken halva nätterna OCH varit jättefull utan att känna såhär. 

Är det någon som har erfarenhet av detta? Någon som äter medicinen? 
Eller som inte äter medicinen? Kan man få en slags bakfylla av att vända på dygnet? 
Som sagt det har jag ju gjort tuuuusen gånger förr utan att det blivit såhär. 
Eller så kanske jag håller på att bli sjuk? 

Det sista jag vill berätta om som biverkning är återigen min HUD, Det går inte, 
När jag kom hem igår.. Jag såg HEMSK ut! Ni vet när ma bränt sig i solen och huden börjar flagna? Så såg det ut på hakan. Har en bild som jag tog i fredags där det syns lite,men det var alltså värre igår. Då kände jag bara "neej, jag kan inte gå ut mer om jag ska se ut såhär". 
Men det löser sig förhoppningsvis. 


 

I övrigt ser jag INTE fram emot en ny vecka. Just nu räknar jag enbart ned till påsk. Det är för mycket ångest relaterat med skolan just nu. Allt jag känner och tänker är "Jag vill inte jag vill inte jag vill inte" och "jag vill hoppa av". Jag kommer såklart inte hoppa av för jag är ju snart klar, men det är så det känns. Jag har en rolig helg att se fram emot men förutom den är det ren och skär ångest fram till påsk. Då tänker jag åka hem till min hemstad och familj och baaara slappna av och andas ut och jag tänker vara där LÄNGE. Har ganska tomt på schemat och någon föreläsning tänker jag att jag kan hoppa över. 
Det är bara att kämpa och kämpa och kämpa tills dess. 

Ha det bra! Puss


ANNONS
Av Anonym - 21 februari 2018 10:17

       


Heej! Dessa bilder tog jag i måndags när det hade gått exakt 2 veckor av kuren. 
Även om det inte ser så fint ut så är huden SÅ mycket bättre! Det som syns på bilderna är "bara" de röda märkena som blir kvar efter aknen och jag brukar tycka att det är skönt så länge huden känns "jämn" ( alltså, jämn kommer den aldrig bli pga ärr osv) och jag inte har några finnar som står ut här och där. Det brukar gå skapligt att sminka över med foundation även om det syns igenom lite, men det är värre när de syns och dessutom står ut, då syns det mycket mer. Hoppas ni fattar vad jag pratar om. 

JÄTTEtorr är jag i asniktet också så ska skaffa en bra kräm från apoteket nu så fort som möjligt. Läpparna är det helt okej med, likaså näsan och ögonen. 

Mitt humör är så svårt att veta om det beror på medicinen eller inte eftersom jag var nedstämd redan innan jag började. Jag känner åtminstonde inte att det blivit VÄRRE, så det är nog ingen fara! Jag kan känna att jag blir akut trött ibland dock. 

Hoppas ni har det bra!

Av Anonym - 16 februari 2018 22:36

Hej igen! Hoppas ni har en bra fredag. 
I onsdags hade huden verkligen blossat upp - dag 9. (Bilder på detta längre ned)
Jag var ledsen hela dagen och funderade verkligen på att ställa in min alla hjärtans dag dejt med min bästa kompis,men gick dit ändå. Sedan tänkte jag att jag skulle vara "sjuk" hela helgen så att jag slapp träffa någon men struntar i det.

Det känns så hemskt när man ser ut så här!  Kände mig verkligen helt nere i onsdags, både på grund av uppblossningen och på grund av att jag mår dåligt över lag. Så jag bestämde i min vanliga ordning när det känns hemskt att jag efter alla hjärtans dag dejten skulle tillåta mig själv att ha en HEL dag då jag fick deppa på riktigt och strunta i ALLT annat för att sedan ta tag i livet för att jag ska må så bra som möjligt. Sagt och gjort - igår låg jag i ett mörkt sovrum hela dagen och tittade på en hel säsong av en serie. Idag kändes allt lite bättre och jag har tagit hela dagen till att ha en ljudbok i hörlurarna samtidigt som jag verkligen skurat vart enda litet hörn av lägenheten. Eller okej, vart enda litet hörn av köket, hallen och vardagsrummet. I morgon tar jag sovrummet och badrummet. Det tog alltså SÅÅ lång tid men nu är verkligen varje liten list skrubbad och ren och det gör mycket för välbefinnandet! Att jag bara kan vakna i morgon och gå ut i köket och göra frukost i ett helt rent kök (brukar alltid finnas disk osv för jag inte orkar), så skön känsla! Jag vet att jag mår bäst när det är ordning överallt men när man är deprimerad är det lättare sagt än gjort att ta tag i det. Sedan har jag satt upp en lista på kylskåpet med grejer jag behöver göra/tänka för att må bra. Det är också lättare sagt än gjort att följa den när allt känns mörkt men jag har lärt mig att hur jobbigt det än är kommer det ALLTID bättre dagar då jag tänker "nej, nu måste jag ta tag i det här!" och DÅ kan jag använda listan för att försöka ta mig ur deppen. Fungerar oftast bra. Under kvällen har jag skjutsat en vän till en dejt och sedan ätit mat och tittat på tv. Lugnt och skönt. Jag trivs i mitt eget sällskap, lite för mycket. 

Dessa bilder vill jag knappt ens lägga upp men den här bloggen är till för att visa verkligheten och här är den: 

   

 


Svullna och inflammerade jättehemska. Dessa bilder tog jag i onsdags. Det känns lite bättre idag, så jag tänkte ta bilder i morgon också så ni får se. Och så vill jag bara säga att bilderna ser hemska ut men det är ännu värre i verkligheten, får inte bilder som ger huden "rättvisa" (eller tvärtom?)

Biverkningar då? 
Har inget att uppdatera er om på den fronten. Samma som föregående inlägg. Eventuellt lite torrare ändå i ansiktet. 

Jag fick hem tider för provtagningar med prov-rör (urinprov) idag också. De är utskrivna till vecka 51. vecka 51. Vecka 51. Alltså det är veckan innan jul det. Det första jag tänker är sorgligt nog: SKA JAG VARA NYKTER FRAM TILL JUL? Hur ska jag överleva SOMMAREN? Sedan tänker jag på resten. 11 gånger ska jag gå och ta prover. Ja herregud. Må det bli helt bra denna gång!! 
Till jul... Då går jag typ ut skolan. Herregud vad det ska firas då! Hejdå medicinen! Hejdå efter 3,5 år på skolan! Hejdå staden jag bor i (troligtvis). Det sista vet jag inte om jag ska fira dock. Det blir både JÄTTESKÖNT att flytta och JÄTTESORGLIGT. Jag vet inte hur jag någonsin ska klara av att flytta. Jaja. Det får vi se längre fram. Ni lär ju få följa mig i mina beslut, ska tydligen ha den här bloggen ett tag till. 

Jag vet att jag skrev att hon skrev ut medicinen för längre tid den här gången men jag hade verkligen inte fattat HUR lång tid det betydde förrän jag fattade att jag skulle hålla på till jul.. 
Tidsförståelse och jag hör inte ihop.

Ha en jättetrevlig helg! kram 

Av Anonym - 13 februari 2018 10:35

Heej! 
Jag tänkte bara meddela att jag en vecka in på kuren tycks få min uppblossning. 
Fast jag vet inte säkert, för det är ju så här min hud är annars också. Det kan vara bra en vecka och jätteilla nästa. Har fått en finne som verkligen är svullen och gör jätteont. Och lite småfinnar.  Dessutom märkte jag igår när jag vaknade att jag inte behövde tvätta håret - vilket är en av de positiva biverkningarna! Torr hårbotten = kan gå längre tid utan att tvätta håret. Det är SÅ skönt! Annars behöver jag tvätta håret varje dag, jag har väl förstört det i tonåren och det håller i sig fortfarande att behöva tvätta det varje dag. Men inte under kuren! Hurra! Jag ser fram emot lite längre fram under våren då jag kommer kunna gå ut ur hemmet osminkad och utan att behöva tvätta håret innan jag går ut. 

I övrigt är jag väldigt trött och omotiverad. Jag vill bara ligga i sängen och äta godis. Jag vill inte göra någonting annat. Jag hoppas att det vänder snart!
Så idag ska jag plugga i sängen, se film och kanske köpa en semla.. haha. 
Nästa vecka, eller efter i morgon, MÅSTE jag försöka ta tag i min vikt!  

Ha det bra Puss!


     



Av Anonym - 11 februari 2018 00:48

Heej igen! Idag är jag inne på dag 6 på kuren så nu tror jag några av biverkningarna startat. 
Jag börjar med ett par bilder på hur huden ser ut idag. Den är fortfarande hyfsat orförändrad, men fortfarande så är det roligt för min egen skull att kunna se tillbaka på även små förändringar i framtiden. 
 

Jag får be er bortse från mina fula frisyrer på bilderna om någon tänker på det haha. Jag sätter upp håret när jag tvättar av sminket, men just nu är det för kort så mycket faller ner. 

 


Nedan är försök till att få bilder på första biverkningarna. Det är nämligen min haka som börjat flagna och rodna av torrhet. Känner igen exakt samma grej från förra gången. Det är där mitt värsta torr-och svidområde är. Där kommer jag vara röd i flera månader nu. På bilderna här under har jag fortfarande smink (foundation) på mig men så här ser jag alltså ut efter en kväll nu (om någon mer kan se det förutom jag som tänker på det). Flagning och röd. Är rödflammig på börst och armar också.
   

Förutom det har jag också liknande förra gången redan spruckit i mungiporna. Det syns inte på bilderna men det känns... Måste smörja ofta ofta ofta! 

Dessutom har jag gråtit mer än vanligt. Kan tänka mig att det är en blandning av medicinen och hormonerna från p-pillrena. Det var ju 1000 år sedan sist jag tog något sådant. Jag har inte ledsen-gråtit men jag har gråtit till när Peter Jidhe slutade på nyhetsmorgon, när Jocke&Jonna (några jag inte alls har någon relation till, som jag såg på youtube) blev gravida och berättade för sina vänner - grät en gång för varje vän de berättade det för, gråtit till filmer och så vidare. Jag är inte sån som gråter lätt annars och absolut inte till sådant som jag precis beskrev så det måste vara pillren. Jag har dessutom kissat JÄTTEmycket. Sjukt mycket. Gått upp 4-5 gånger per natt och kissat. Men det står ingenting om något sådant i biverkningarna så det kanske bara har blivit så, allt måste ju inte ha med medicinen att göra!

Förutom det är det nog inget speciellt. Rödögd och rinnig i ögonen är jag och det får jag skylla mig själv att jag är då jag är dålig på att ta ögondropparna jag köpte. Sedan har jag trott att jag haft feber flera gånger (småhypokondrisk som jag är) men det har jag inte. Där emot har jag haft typ 1 grad högre temperatur än vanligt. - återigen som "hypokondriker" har jag koll. Haha. Jag börjar bli glad att jag är anonym på den här bloggen för jag måste låta helt konstig. Inte för att det skulle vara så svårt att se vem det var om man skulle ramla in på bloggen, men ändå. 

Nu tror jag att jag har babblat färdigt för den här gången. Det är mitt i natten och jag försöker fixa bra rutiner. Har brytit dem idag, men det är ju ändå lördag. 

Godnatt! 


Av Anonym - 8 februari 2018 10:59

     
Mitt helt nya problemområde är under hakan. Får massa där och det har jag aldrig haft innan.

 

 

Hej! 
Här kommer ett till inlägg med före-bilder. Det är mest för min egen skull för att jag ska kunna se tillbaka och jämföra, det är alltid roligt. (Om det blir bättre förstås). Tog dessa bilder igår kväll och idag är jag inne på dag 4. Jag är torr och prickig (ingen förändring än så länge alltså). Innan jag började förra kuren var jag alltid väldigt fet i huden i ansiktet men nu för tiden är jag mest torr och det tror jag att jag har krämen Diferin som jag fick utskriven att tacka för (hellre torr än fet alla dagar i veckan! även om det svider). Så torr har jag varit hela vintern så det blir ju spännande att se hur huden klarar sig nu när jag bara kommer bli mer och mer torr. Jag förbereder mig redan med att använda ögondroppar, nässprayen, locobase på läpparna, barnolija efter dusch samt en arganolja i ansiktet. Jag tänker att om jag förebygger kanske det inte behöver bli så himla illa. Jag skulle så gärna vilja att det bara blev bättre från och med nu men jag förstår att det snart kommer bli värre. Nu har jag ju i stort sett ingen "aktiv" finne utan jag har enbart märken, men jag antar som sagt att uppblossningen finns runt hörnet. 

Igår åt jag middag tillsammans med en av mina bästa vänner (som inte var med under förra kuren) och berättade om alla biverkningar. Jag berättade som sagt att jag kanske kommer vara svängig i humöret, kommer ha ont osv osv. Hon kändes väldigt förstående och det är väldigt skönt. Sedan skämtade vi och sa att om jag plötsligt skulle ta självmord så vet vi till 100% att det i så fall beror på medicinen eftersom jag inte har några sådana tankar nu.


Jag tar självmord på största allvar och vet många i min omgovning som begått, eller funderat på självmord. Så jag vill bara vara tydlig om att jag inte skämtar om självmord i sig, det är mer någon form av galghumor. Man får skratta åt elendet med medicinen. Jag har också full förståelse för människor som tänker på att avsluta sitt liv, på riktigt så förstår jag dem. Så jag ser verkligen inte ner på någon som har sådana tankar. Där emot uppmanar jag er som har sådana tankar att prata med någon och ta hjälp, för det BLIR bättre. 

Hit kan man höra av sig till exempel: 
https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/ 

Man kan maila, chatta eller ringa och man kan vara anonym. 
Annars prata med en vän, en mamma, en pappa, någon annans mamma, mormor, pappa, lärare, arbetskamrat, ja ni förstår, NÅGON som ni har förtroende för. 

Om man är deprimerad, har ångest osv skicka en egenremiss på 1177.se för att få en tid hos kurator eller psykolog eller ring vårdcentralen. Jag har gått hos både kurator och psykolog och de jag mött har hjälpt mig jättemycket. Och om man märker att man blir deprimerad av medicinen är det viktigt att prata med sin hudläkare angående detta.

Ta hand om er! Kram 

Av Anonym - 6 februari 2018 18:59

  '

Jag minns att jag tyckte att medicinen var väldigt jobbig, men det är ingenting jag inte tror att jag står ut med, det är bara att kämpa på. Så egentligen är jag inte i närheten av lika orolig som jag var förra gången jag började på kuren - då visste jag inte vad som väntade och nu har jag koll och metoder.


En sak som jag själv blev påminnd om i skrivande stund är att informera mina nära och kära om att jag tar medicinen och att det kan bli en ganska jobbig tid för mig, så att de får förståelse. Detta år umgås jag med en del andra människor än jag gjorde sist så därför behöver jag återigen informera. Det var någonting jag hade problem med sist, ett stort oförstående inför att jag hade det jobbigt. Jag förstår att det är svårt att sätta sig in i en annan persons situation, och därför är det upp till den som tar medicinen att förklara och informera. Jag kommer att förklara för mina vänner att jag kommer vara väldigt trött och orkeslös, ha ont i kroppen och huvudet, att jag antagligen kommer klaga på att mina läppar svider och att jag knappt kan skratta eller prata utan att mungiporna spricker, jag kommer inte kunna vara med och festa lika ofta som de vill eftersom jag måste vara nykter och det inte är samma sak att gå ut som nykter, att jag i perioder kommer vara väldigt nere

Det sista leder mig till min stora, riktiga oro. Jag är en person som sedan jag var ca 16 har haft depressioner till och från. Jag får lätt ångest och är väldigt nedstämd i perioder. Sådana som jag behöver vara extra försiktiga med medicinen då rapporterade biverkningar av medicinen är depression (1 av 1000)  och... självmord (1 av 10 000). Jag har ALDRIG  seriöst tänkt i de banorna (självmord) hur dåligt jag än mått. Men jag är så rädd att jag med min redan befintliga depression ska bli påverkad av medicinen och börja tänka på det. Ni märker att jag är en orolig själ som tänker för mycket? Det är EXTREMT ovanligt och det känns som ett självmord inte kan bero på enbart medicinen. Jag tror till 99,9% att det absolut aldrig skulle kunna gå så långt med mig, så jag lämnar det där. Det jag är mest orolig för är att jag redan är inne i en "dålig" period och nu ska börja med en medicin som kan ge mig ännu sämre humör. Det är helt enkelt bara att hålla alla tummar och tår för att det inte ska bli värre. 

Detta hänger ihop med att jag måste ta p-piller igen. När man äter isotretinoin måste man som kvinna skriva på en lapp om att man inte ska bli gravid under perioden man äter isotretinoin och inte heller under de 2 följande månaderna efter man slutat. Därmed skriver man också på att man ska använda ett fullständigt skydd (p-piller) + kondom om man har sex. Dessutom ska jag varje månad ta ett graviditetstest. Detta beror på att medicinen är fosterskadande. Jag kan inte minnas att jag började ta p-piller sist, men det andra minns jag. Jag tror inte min förra hudläkare var lika "seriös" med medicinen som min nya. Det jag är orolig fär med p-piller är också att de påverkar mitt humör. Med mina förra p-piller var jag en ännu större berg och dal bana än jag redan är. Dessutom är jag rädd att jag ska få värre menssmärtor än jag redan har (jag har outhärdliga) vilket jag fick av de förra, att jag ska få mer akne och att jag ska gå upp i vikt. Det som är bra med de jag fick utskrivna är att de ska hjälpa mot akne och PMS vilket jag med mitt humör självklart också lider av. Jag hoppas att de hjälper och inte stjälper men det är bara att vänta och se. 

Jag funderar också på det här med alkohol. Min nya hudläkare nämnde INGENTING om att jag inte fick dricka alkohol och jag hittar det ingenstans i bipacksedeln. Men min förra läkare sa att jag inte fick dricka en enda droppe. Jag drack något glas under förra gången men jag var väldigt väldigt noga. Det är inte världens största deal om jag inte får dricka alkohol, men jag vill ändå veta, eftersom det ändå är en ganska stor del av mitt sociala liv. Jag tror att jag måste ringa och fråga - jag återkommer såklart med svar! 

Förutom depression, självmord, oförståelse från vänner och alkohol är det nog ingenting särskilt jag direkt oroar mig för. Lite det här med att jag hade ont i kroppen. Jag vet att jag klagade mycket på värk och att jag skrivit en del om det innan men jag kan inte minnas hur det kändes. Man glömmer ju ofta lätt bort smärta. Så jag är nervös över att jag ska få väldig ont. Allt det andra är ju inte heller direkt kul, men det är sådant jag helt enkelt är 100% beredd på. Som trasiga läppar, trasig näsa, rödflammig hud, flagnande i ansiktet, röda och rinnande ögon, en mun som jag knappt kan öppna utan smärta, att jag måste akta mig för solen, att jag antagligen kommer bli yr och andfådd, att jag kommer få huvudvärk och att jag ibland kommer få dimsyn. Just det - uppblossningen! Jag fick ingen direkt uppblossning förra gången så jag kan aldrig tro att jag kommer ha lika stor tur igen! Den är jag INTE redo för. Jag är skräckslagen. Ca dag 10 brukar de säga att uppblossningen sker. 8 dagar kvar tills dess. Nervöst. 

Jag hoppas inte jag skrämmer er nu med min oro. Jag antar att ni också är införstådda med biverkningarna innan ni börjar. Men jag vill bara påminna om det jag skrev förra gången - Det ÄR värt det! Skrolla ner några inlägg så ser ni mitt resultat från förra kuren, det är helt fantastiskt. Därför tror jag att ni som tvekar kommer få nytta av att läsa min blogg - jag hoppas att jag kommer uppleva att det är värt allt även denna gång och då också kan inspierera er att våga bli akne-fria om ni mår dåligt av er akne.


idag är jag inne på dag 2 av den här kuren.
Jag vet inte hur fort en medicin verkar? Men jag är så HIMLA trött. 
Jag orkar knappt hålla ögonen öppna och så har jag känt hela dagen. 
Dessutom har jag jätteont i mina ben?! Det KAN vara gårdagens prommenad men å andra sidan brukar jag prommenera nästan varje dag så det känns konstigt. 

Jaja, jag vet inte. Jag lägger nog extra märke till allt just nu. 

ha det bra! Puss


Presentation

Det här är en blogg om läkemedlet Isotretinoin, som behandlar akne. En medicin som skrämmer många med dess olika biverkningar och jag kommer beskriva hur jag upplever den.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ maroaccutan med Blogkeen
Följ maroaccutan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se